I alla fall.

Klockan är fem i tre och jag käkar mannagrynsgröt medan mobilen plingar till med jämna mellanrum. Ganska irriterande efter ett tag. Men man känner sig ju populär.

Anledningen till att jag har tid över är luddig. Det var nånting med ett svenskaseminaries vara eller icke vara, och jag minns fragment av en bussresa med Oscar och failade promenadplaner innan jag slokörat knatade hem och fick fotocravings.

Men. Hinner inte göra så mycket mer än att skriva det här innan jag ska iväg igen och klippa mig och färga håret. Wihohoo. Den här gången blir det mörkare, varmare, fylligare. Förhoppningsvis. Eller orange. Vem vet. Ibland är livet spännande.

Skolan bubblar just nu av hets inför en Tommyinlämning som ska in nästa vecka. Det handlar om kosmopolitism, världsmedborgarskap. Tre till fyra sidor ska fyllas med kvalitativa resonemang, källkritik, metodavsnitt, redogörelser av femhundratusen (på ett ungefär) källors åsikter kring vår frågeställning samt ett ställningstagande kring frågan som är så komplex att huvudet snurrar så fort att det nästan går av.

Kanske blir en liten pluggstund i helgen. Eventuellt.

Det är brutalt intressant och Tommy är ju den bästa läraren jag kan tänka mig, men ändå. Wtf. Det här går inte att få ner på papper på ett bra sätt.

Doh.

Nej, nu ska jag dra mig. Klippet kallar.

Förresten så drömde jag att jag fotade inatt. Tog skitsnygga bilder, men så saknade jag ett stativ och fick drömpanik.

Analys, någon?

Dagens lilla glädje-grej: att tagga sushikväll (förhoppningsvis. Jag taggar i vilket fall) med Hannah.

9 dagar till syster ysters återkomst.

Sweet dreams <3