Cheers.

I alla fall. Helgen har förflutit med gamla vänner i Kungsmässan alternativt i en soffa med varm choklad och äppelpaj på pallade äpplen framför Fucking Åmål. Trevligt. Lite lagom, sådär. Fina vänner. Fin paj. Fint liv.

Och så Poetry Slam igår, givetvis, och åh vad jag tycker om det. När man läser en bok eller ser en film eller liknande så har man ändå ganska lång tid på sig att ta in allting, men i dikter blir det så koncentrerat, intensivt. Så man sitter där och glömmer bort allting förutom håret som reser sig på armarna och stolen som är hård i ryggen och rytmen i orden som sköljer över en och slår ner nånstans i bakhuvudet som en fucking atombomb och på vagnen hem är man så emotionellt utmattad att man sitter med Bon Iver i lurarna och smågråter för sig själv och sen kommer man hem och föräldrarna frågar hur det var och så stirrar man på dem och frågar sig själv samma sak.

Typ.

Och idag har jag bara varit störd. Blev klar med ett läsförståelsetest i engelskan en halvtimme för tidigt och satt och chillade med några vänliga själar i cafét, och på lunchrasten skuttade jag omkring och gjorde gud vet vad. Ingenting, mest. Glömde plånboken i klassrummet som en smått irriterad Oscar stack i handen på mig en stund senare. Satt i en soffa och åt flingor. Gjorde ingenting och tyckte det var ganska trevligt.

Och jag måste verkligen städa nu men vill inte. Alls. Vill sitta och snacka strunt med Alice på facebook och äta hembakad fralla.

Men nej. Dammråttor, watch out. Here I come.

Dagens lilla glädje-grej: att sitta på vagnen hem med bra musik i hörlurarna och luta huvudet mot rutan och sjunka ner i det där goa meditativa tillståndet.

Sweet dreams <3