Pigg och kry (fuck it jag vill spy)

Crap.
Det går inte att förneka längre.
Halsen har ömmat konstant hela dan och rösten börjar låta annorlunda och jag blir utmattad av att springa i trappor.
Jag börjar bli förkyld på riktigt nu.
Crap.
Har ju inte tid.
Värt då att stå ute i snålblåst och knapra halstabletter och försöka trösta en utmärkt skådespelande Marcus i chock under en lektion i livräddning.
Kanske borde stanna hemma i en varm soffa och pimpla te. Känns som att det kan komma att bli så imorgon. Trots att jag inte hinner.
Men men. Jag har lånat Navid Modiri & Gudarnas första skiva från biblioteket nu, i alla fall. Då är allt okej.

Helgen har varit nice.
Hos Hannah blev det skräckfilm som blev till Snabba Cash och våra kladdkakemuffins blev till chokladmuffins som blev till tomma papper på små blå assietter. Lördagen blev klassfest hos Joline som blev till pajat utebord och jack i någons panna som blev till väldigt tråkig stämning som blev till jävligt långsam buss och hemma nånstans kring två. Söndagen blev sex timmars sömn som blev till vakna galet tidigt och plugga hos Linnea som blev till Disneyfilmer och hembakt bröd och diskursanalys och stora koppar te som blev till ändå jävligt nice.

Idag på vagnen hände nånting.
Jag satt och hade ångest för hela pianolärar-grejen som ligger och skaver och infekterar, när jag utan förvarning blev förbannad.
Inte sådär att jag ville skrika och slå nån, utan den bästa sortens ilska, den när jag blir så jävla trött på att nåt inte funkar att jag bestämmer mig för att fixa det till varje pris, bara för att det är så jävla irriterande att det inte vill funka. Precis samma sak som när jag står och skriker på en sånglektion och försöker och försöker och försöker ta en ton som hela tiden rymmer, tills jag blir så sjukt störd att jag bara gör det. För att jag inte orkar hålla på att bråka längre.
Ungefär så kändes det. Som att fucka det här då, nu bara tar jag tag i det och vägrar låta det bli kass. Som att fucka det här då, jag dyker i med huvudet före, och fucka det här då, jag orkar inte vara rädd längre och fucka det här då för jag orkar inte bråka längre.


Dagens lilla glädje-grej: att få kanelbullar i bamba och utbyta lite smådumma flin.
Sweet dreams <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0