You Said It, Mowgli

Det är nånting med att laga mat till mig själv som bara inte funkar. Blir det inte pyttipanna så blir det snabbmakaroner och köttbullar, eller, som i det här fallet, färdigkokt pasta med chilisås. Måste vara ett lågvattenmärke ändå. Känns bra.
Har precis varit och pluggat på biblioteket med min historiagrupp, och förutom en synnerligen innovativ lösning på ett kopieringsproblem så kom vi inte fram till något särskilt intressant. Måste för övrigt idag skriva färdigt en text i engelskan och göra en sorgligt omfattande franskaläxa som jag inte ens har börjat på, och helst plugga lite matte och läsa igenom några historiagrejer. Plus att jag har pianolektionen klockan fyra.
Var det nån som sa att Donneronsdagar var lediga?
Fan. Jag visste ju att det skulle bli sjukt mycket i tvåan. Så varför känner jag mig så lurad? Det är ju inte alls lättare än i ettan, jag är inte alls säkrare, effektivare, smartare, jag som trodde att något mirakel skulle ha hänt under sommaren, jag känner mig lurad.
Men. Som jag skrev i förra inlägget. Ju mer omotiverad och skoltrött jag är, desto mer tänker jag sätta mig och plugga. Förmodligen är det en ren försvarsmekanism, men jag blir så jävla förbannad. Får nån sorts jävlar-i-fucking-helvete-anamma och vägrar låta det här klå upp mig. Jag vägrar. Jag fucking vägrar. Aldrig. Jag tänker ta mig igenom den här svackan och jag tänker komma ut på andra sidan och peka fingret åt allt som säger att jag inte kan. För jag är nog starkare än somliga tror.

Fått en flaska i huvet, legat sövd på akuten
Varit död I minuter, hela själen var bruten
Blivit jagad av snuten, varit vilsen på djupet
Jag har famlat i mörker, men i dig såg jag ljuset
Och för dig har jag låtsas, och dolt mina tårar
Med dig blir jag mindre, som gubben i lådan
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig

Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om

Blivit lämnad i staden, medan du gick och blunda
Fick en känga mot magen, tills jag smakade gatan
Ändå gick jag tillbaka, och jag måste va galen
Som nyss blivit bedragen, och som tänkte på laget
För jag tänkte på jag-et, och jag såg alla tecken
Men jag ville va bättre, men då blev allting sämre
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig
-Daniel Adams-Ray – Gubben i lådan


Dagens lilla glädje-grej: att ge mig själv en timme och gå omkring i stan utrustad med kameran och plåta lite allt och inget och en hel del mittemellan.
Sweet dreams <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0