Ce Qu'on Fait
Till skolan i vanlig tid för att se på en tvåtimmars-film och vilja springa ut ur salen. Oförklarlig klaustrofobi och hjärtklappning. Sedan sluta för dagen, käka lunch i bamba, sedan varm choklad på café med ett gäng klasskompisar. Lalla till biblioteket med Hedda och låna Faust, åka hem och stanna i hallen med rynkad panna. Släppa väskan på golvet och skruva på mig. Göra te. Dricka te. Bädda rent städa rummet spela gitarr spela piano kolla mailen göra mer te dricka mer te rufsa med håret kolla facebook sucka skruva på mig.
Skitdag. Vet inte vad det är med mig. Mår bara allmänt kass och vill helst börja om.
Skulle vilja skriva några livsbejakande rader om hur saker blir vad man gör dem till och att livet är så jävla vackert trots alla sparkar i solar plexus, men idag vill jag inte. Livet är överjävligt fint, men jag är trött. Dålig dag. Förjävla dålig dag.
Man får. Ha kassa dagar.
Tur då att det finns franska, detta överjävligt jobbiga men ack så vackra språk:
Je t'ai donné trop
jusqu'á je trouve pas moi-même
je m'ai perdu
je t'ai donné tout
je m'ai oublié
Quand c'est trop tard pour tout parler
c'est trop tard pour l'oublier
maintenant, nous sommes bien lá
Dagens lilla glädje-grej: att skratta högt åt allas miner när de känner igen mig i mitt nya fina hår.
Sweet dreams <3
Kommentarer
Trackback
