The fun's not fun anymore
Okej, nu var det inte kul med förkylning längre. Inga tjocksockar eller chaite-koppar kan råda bot på hostan och segheten som har lagt sig som en äcklig hinna över min hjärna och gör att alla tankeprocesser tar dubbelt så lång tid. Försöker förgäves skriva på en diktanalys i svenskan men det går bara inte. Sitter och blinkar dumt och snörvlar lite. I högtalarna loopas samma låtidé om och om igen och det känns underligt att höra sig egen förkylda röst darra på tonerna och slinta på gitarrsträngarna. Men lite kul är det ändå.
Idag tog sig vår franskagrupp igenom muntliga nationella, och utan att ta ut för mycket vågar jag nog påstå att jag och Hilding klarade oss i alla fall hyfsat halv-okej. Vilket är en enorm jävla bedrift.
Sedan, någon timme efter lunch bangade jag matten, av faktiskt helt legitima skäl, men drog dumt nog hem till Karin för att sedan åka ner på stan och kidnappa Alice (som fyller år idag, wiiiie). Vi släpade med henne till kanalen utanför Botaniska och gav henne en donut och sina presenter. Det var kul.
Och nu orkar jag inte skriva mer. Varje hostattack river i lungorna och gör mig yr. Totalt onödigt inlägg, det här, men det tar tid från svenskan i alla fall.
Oohh. Syster yster bakar bullar. Åh jääävel vad gott det luktar.
Dagens lilla glädje-grej: att få reda på att jag imorgon har sovmorgon till klockan tolv.
Sweet dreams <3
Kommentarer
Trackback
