Hej hej hej hej hej.
Go förlylning man dragit på sig här. Känner mig helt igengrodd i huvudet och min hjärna känns som den är gjord av blöt bomull. Sitter och försöker ladda upp lite bilder från Italien på mammas laggiga dator eftersom min egen gått och avlidit.
Jag tror alltså seriöst att jag stöter bort teknologi. Jag kanske är teknologins motsvarighet till en störd psykopat som inte egentligen vill döda folk (eller i mitt fall eldrivna mojänger) men liksom gör det ändå, och alla bara dör så fort jag kommer i närheten. Först syster ysters dator - det var längesen och den var hennes, men jag var alltjämt i närheten -, sen alla lampor i mitt rum (okej, omvänd ordning egentligen - lamporna kom före syster ysters dator, men okej), sen min egen dator, sen min mobil som dör då och då, sen teven på landet, och just det ja, spisen på landet också, där har jag säkert varit med på ett hörn. Det skulle verkligen inte förvåna mig om mammas bärbara dator som jag just nu har snott skulle lägga av med ett dödsångestljud vilken sekund som helst.
Men tills dess tänker jag använda den.
Igår natt sov jag i elva timmar som en sten. Vaknade förkyld, packade upp och städade grejer efter Emmaboda, satt i studion ett tag med pappa, åkte till landet och sov lite mer.
Jag känner mig extremt groggy och lite småkonstig, som detta inlägg möjligtvis kan bära vittnesmål om. Vill typ... sova mer.
Mhm.
I alla fall så kanske Karin kommer hit imorgon - det är planen åtminstone, men med tanke på hur hårt vi har failat de senaste gångerna vi har försökt ses så får vi väl se hur det blir, plus att min förkylning eventuellt kan sätta käppar i hjulet, men då blir jag arg.
I övrigt börjar jag få en antydan till börja-skolan-ång-hest. Vilket är dumt med tanke på att det är långt kvar. Är lite lagom livrädd för tvåan bara, men det löser sig... säkert.
Nu ska jag sätta mig ute på altanen, dricka upp min choklad och spela lite gitarr och få sådär härligt ont i fingrarna.
Top notch.
Cheers.