Snabbnudlar med kyckligsmak och 90% färgämnen.

Berocca med apelsinsmak.

Suck.

Jag är så jävla oinspirerad.

Måste dessutom plugga. Inte bara borde, asså - måste. Har hamnat så efter i så många ämnen att det faktiskt bara är kul.

Men, jag är ju jag. Så istället har jag kollat på en underbart värdelös film med Vince Vaughn som hade jultomten som lillebror, spelat piano, pratat med Oscar och syster yster på Skype och nu käkar jag konstgjorda nudlar. Klockan är tio över ett och om ungefär tre timmar ska jag träffa min eventuellt framtida pianoelev, en liten åttaårig tjej som verkar rädd för mig.

Yay.

Självklart sticker min personliga mobbare upp sitt fula tryne och grymtar saker om att jag är fullkomligt okvalicifierad för att vara pianolärare och fruktansvärt korkad som ger mig in på det här och vad tror jag egentligen att jag håller på med, etcetera.

Skulle vilja säga att jag mobbar tillbaka och inte bryr mig.

Men det är inte riktigt sant.

Jag är fullkomligt okvalicifierad och fruktansvärt korkad som ger mig in på det här och jag har faktiskt ingen jävla aning om vad jag håller på med.

Men.

Det ska nog gå bra ändå.

Det är ju inte som att jag brukar veta vad jag sysslar med annars heller. Och hittills har jag ju klarat mig bra.

Det som stör mig mest just nu är min totala brist på motivation. Jag är inte alls sugen på att skriva en sammanfattning av en fransk nyhetsartikel, eller jobba tio sidor i engelskaboken, eller läsa ett jävla häfte i svenskan.

Så det blir inte av. Bara orkar inte.

Fan.

Kan ju bara inte vara skoltrött efter en månad.

Börjar känna av stressen, trots att vi inte ens har sådär fruktansvärt mycket att göra. Känner mig stirrig och lättretlig och oförmögen att göra en sak i taget och känna mig lugn.

Helst av allt hade jag velat pausa. Pausa tiden och världen och bara sitta stilla tills jag kände mig redo att fortsätta igen. Känns lite som att allting snurrar för fort och jag hinner inte med och bara orkar inte och kan inte tänka ordentligt och vill bara... pausa allt.

Kanske behöver en sån här:

Dagens lilla glädje-grej: att inte kunna sluta spela en låt utan börja om igen och igen och igen och igen.

Sweet dreams <3