Bomullsaffro under plommonstop
Egentligen borde jag verkligen plugga nu. Har ganska grovt underskattat vår arbetsbörda den närmaste veckan, men men. Det här är kuligare.
Kom att tänka på det här med roller. Eller, snarare, vilken roll olika människor har i ens liv. Fortsatte tankegången till om folk kommer in i ens liv med sina roller av nån sorts anledning.
Där började flumfaktorn bli väl hög och jag övergav tanken, men i alla fall. Om man tänker på det. Pratade lite om det med syster yster för ett tag sen. Vissa kanske behöver lära en att stå på sig, eller bli älskad och omhändertagen, eller våga göra saker man egentligen inte vågar, eller att inte ta så mycket skit, eller så bara finns de där och älskar en oavsett vad som händer.
Så finns det ju också de som gör allt det där samtidigt. I regel brukar man kunna kalla dem sina bästa vänner.
Hur som helst, det var en intressant tanke. Och den fick mig att bli ganska tacksam för alla omkring mig och vad de ändå faktiskt lär mig varje dag.
Spännande approach, om inte annat.
Igår var jag och Hedda ute och flumfotade (en vanligt förekommande term inom fotovärlden, om någon undrar). Helt knasigt och väldans kul.
Idag ska jag baka kakor.
Imorgon ska jag stå i cafét och missa franskan och det tycker jag är 7kt bra.
(Går)dagens lilla glädje-grej: ett se pappas smått euforiska leende när han lyssnar på senaste mixningen av sin nyaste låt.
Sweet dreams <3
Kommentarer
Trackback