Så.

Alice är just nu uppe hos sig och får i sig lite föda med bror sin. Själv sitter jag ensam och käkar köttbullar och pasta med en gaffel, sådär som amerikanerna gör, och lyssnar på Navid Modiri efter att ha fått ett våldsamt craving under en lektion när jag och Lisen nynnade lite glatt på ett par låtar.

Det har varit ett par bra dagar sen i onsdags.

Min hjärna har en tendens att tröttna på sitt eget gnäll och sin självpåtvingade misär, och plötsligt vaknar jag en morgon och är så jävla sugen på att ha en bra dag att jag helt enkelt gör dagen bra. Inte ens Bussfans morgonhesa röst i mitt öra kan förstöra den då. Jag bara svarar lite kort och sätter på Kings Of Convenience och tittar ut genom fönstret och ler för mig själv och leker Mona-Lisa.

Annars har jag låtsats vara smart idag. Jag har låtsats att jag har gjort min matteläxa och jobbat på mitt ansvarsområde i grupparbetet i svenskan och jag har låtsats att jag hängt med på diskussionen i samhällen och att jag har koll på nånting överhuvudtaget. Jag har hållit god min och lekt duktig elev. Det har varit kul.

Jävlar vad jag tycker om människor ändå.

Jag tycker om att Dante stoppar sin pipa och värmer upp sin uteplats så att den är varm tills jag kommer upp till Stockholm i december.

Jag tycker om att Oscar ringer mig på Skype och sjunger jullåtar.

Jag tycker om att Alice kapar fjärrkontrollen och letar upp hejdlösa bilder från när vi var små.

Jag tycker om att Hannah ringer och inte vill vara ensam hemma.

Jag tycker om att pappa bjuder mig på bio och säger massa smarta saker.

Jag tycker om att Hedda sms:ar och vill få med mig på Kulturnatta.

Jag tycker om att träffa Maria på stan.

Jag tycker om att åka spårvagn med en brokig samling random folk.

Jävlar vad jag tycker om människor.

Nu ska jag ta våra kladdkakemuffins och mina myssockar och försöka se på en skräckfilm hos Hannah som har lovat att hålla mig i handen.

Dagens lilla glädje-grej: att inse att jag kan vägra ha en värdelös dag.

Sweet dreams <3