Det blir så. När jag får för mycket tid över.

Inte för att jag saknar saker att göra. Jag skulle kunna göra jättemycket plugg. Som vanligt. Men jag bara orkar inte. Så det blir otaliga glas c-vitamin och amerikanska b-filmer. Rastlöshet klaustrofobi tungt huvud i svinkalla händer suckar med trånga lungor. Pajad skrivbordslampa. Igen.

Piggare var man igår:

Klasslunch hos Lovisa som blev till sexmanna-brunch men ack så mysigt. Jag panikslängde ihop en liten sats scones på morgonen som jag kastade ner i en påse på väg till vagnen, och följaktligen blev sconesen lite ledsna och saggiga. Men fortfarande goda. Förutom det käkade vi plättar, våfflor, toasts, kakor, fruktsallad och varm choklad. Tre timmar och ungefär lika många kilon senare halkade vi hemåt på en snorhal och översnöad väg med skrattkramp i magen och en överfull kamera.

Överjävligt bra dag.

Jag måste bara göra saker. Jag har fått så svårt för att sitta stilla och inte göra nånting. Jag fastnar i mig själv och kommer inte loss. Går vilse i min egen uppochnervända hjärna.

Så.

Vad gör man då?

Pluggar.

De som säger knulla livet, jag som tar bilder

av det

Vi gör vårt bästa för att älska, glömma

gömma rädslan, inte drömma

mer än på natten

Dagens lilla glädje-grej: att få reda på att vår klassresa med största sannolikhet kommer gå till BER-FUCKING-LIN. Lycka.

Sweet dreams <3